Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

Bebis 2021

1 månad med Sigrid

Bilder från Kristihimmelfärdshelgen på landet då Sigrid var knappt 4 veckor gammal.

Jag kan inte riktigt greppa att vår älskade lilla flicka funnits hos oss i drygt en månad. Tiden har gått så fort. Det känns som att hon precis kom. Samtidigt som det känns märkligt att det fanns ett liv innan henne. Hon är så självklar. Jag blir mer och mer kär i henne för varje dag som går. Samtidigt märker jag hur snabbt man glömmer detaljer om hennes utveckling och olika faser så jag tänkte att jag likt graviditeten ska dokumentera hennes första tid här på jorden. Varje månad skriver jag från och med nu några rader om hennes utveckling och månaden som passerat. Mest för min/vår egen skull såklart, men jag tänker att det även kan intressera några av er där ute som följde graviditeten och kanske själva har jämnåriga barn eller går i väntans tider.

Längd och vikt: Vid födesel – 50 cm, 3471 gram. Vid 3 veckor – 54 cm, 3830 gram. Vid en månad – 55 cm, 4210 gram.

Sömn: Jag hade kolik och mjölkproteinallergi som barn så mamma och pappa fick sova i skift eftersom att jag skrek konstant. Vi hade därför ställt in oss på att vår lilla tjej mycket väl skulle kunna vara en liten skrikis (vet dock inte om sådant är ärftligt?). Hittills har hon dock varit en nöjd bebis som lätt kommer till ro och sover mycket. Första tiden upp mot 20h per dygn – om inte mer. Hon sover bäst i vagnen och på natten mellan oss i sängen i sin sleep Carrier från Najell.

Natten ser just nu ut som följande: Vi går ofta och lägger oss vid midnatt och innan det ammar jag Sigrid. Därefter sover hon mellan oss i sitt nest till ca 03. Då ammar jag igen och byter på henne. Sedan somnar hon igen och vaknar igen vid ca 06 för mat och somnar sedan om till ca 09 då vi stiger upp för dagen.

Utveckling: Bara efter ca 2 veckor märkte vi stor skillnad på att nacken var mer stabil och nu känns hon väldigt stark i nacken även fast vi ändå såklart stödjer huvudet för att vara på säkra sidan. Vid ca 4 veckor började hon intressera sig mer för sin omvärld. Musikmobilen över skötbordet och mobilen i vagnen blev plötsligt väldigt intressanta. Dessa hade hon inte ägnat en sekund till tidigare. Vi märkte även att hon började följa oss med blicken mer och hon älskar att härma mamma och pappas minspel. Gapar vi, gapar hon. Lipar vi, lipar hon. Så gulligt! Lill-tjejen har också bjussat på både leenden och ett par skratt(!?).

Mat: Sigrid hade på första BVC-hembesöket (nästan) gått upp till sin födelsevikt så hon är ett litet matvrak. Amningen har fungerat väldigt bra från start. Sigrid hittade bröstet redan första timmarna på BB och mjölken rann till ordentligt natten mellan dag 4 och 5. Wow(!) vad brösten blev stora, tunga och spända. Ingen skön känsla vill jag lova. Någon som känner igen sig? Tack och lov släppte det efter något dygn genom att jag ammade, ammade och ammade. Jag tycker hittills bara det är mysigt att amma och har från start gått på känsla vad gäller när och hur mycket. Jag märker när hon är hungrig och vi har därför inte följt något schema eller väckt henne för att amma som jag hört vissa får rekommenderat. Vi har därför inte valt att introducera varken flaska eller ersättning ännu.

Rutiner: Än så länge är hon så liten och vi har därför anpassat oss efter behoven som vi tycker hon signalerar och följer inga scheman eller rutiner.

Sigrids lilla outfit – Klänning och solhatt från H&M och strumpor från Åhléns (de verkar vara slut, men finns liknande hos KappAhl. Även Ellos har ett sött set med klänning och hatt.

Den rosa lilla muslinfilten i vagnen är från Summerville finns hos Babyland.

Vi introducerade nappen för Sigrid tidigt – dirket när vi märkte att amningen flöt på (ca dag 4-5). Favoritmodell på napp är denna från Mam (vilken även min vän som är tandläkare rekomenderade oss – tydligen är den bättre för hur bettet(?) utvecklas.

Vagnen är en favorit – hon älskar att åka vagn. Här tar hon en tupplur i skuggan i vagnen (Cybex Priam från Babyland) på landet. Insektsnätet hittar ni HÄR. Vagnmobilen finns HÄR.

Sammanfattningsvis tycker jag att första tiden med vår lilla tjej i huvudsak varit otroligt mysig. Första två veckorna var såklart lite jobbiga rent fysiskt för mig och jag är enormt tacksam och glad för att min sambo var hemma 3 veckor med oss. I övrigt har det varit lite av en omställning för vår relationen att få en bebis med en ny typ av vardag där vi ju naturligt har olika roller och ansvarsområden som tagit lite tid att landa i. Denna första månad har vi mest hängt hemma, bebis-gosat och inte haft allt för mycket besök utan fortsatt försökt begränsa vårt umgänge till familj och de närmaste vännerna (mest utomhus) pga av Covid-19 men också för att jag ville landa som familj och i rollen som mamma. Jag ville inte att bubblan skulle ta slut. Det var först efter 4 veckor som jag började ”längta ut” och vara sugen på att hitta på saker – mer om det i nästa uppdatering.

Sigrid Louise Leonore

Den här lilla sömntutan fyller 2 veckor idag och har fått ett namn – Sigrid Louise Leonore och hennes pappas efternamn. Vi är ju förlovade så vi planerar bröllop framöver och då kommer jag att byta alternativt lägga till hans efternamn. Fint att hela familjen har samma!

Sigrid är hennes tilltalsnamn och är ett släktnamn på min sambos sida – närmare bestämt hans morfars syster; faster Sigrid. Min sambos mormor gick bort tidigt och faster Sigrid tog sig därför an den rollen och har betytt väldigt mycket för min sambos familj. Jag hade tyvärr aldrig det stora nöjet att träffa denna kvinna då hon tyvärr gick bort innan jag kom in i bilden men vad jag har fått återberättat för mig var faster Sigrid en mycket varm och solidarisk person med hjärtat på rätta stället som bland annat brann för att hjälpa och stötta utsatta barn.

Louise är ett klassiskt namn efter min älskade syster och Leonore är ett namn vi båda gillar väldigt mycket och som vi faktiskt övervägde som tilltalsnamn ett tag och som vi tycker passar fint tillsammans med Sigrid.

Om ni undrar är Sigrids mysiga outfit från Livly – onsies är verkligen så behändigt för oss vuxna och mysigt för den lilla så här i början. Rekommenderas starkt! En annan sak som jag bara måste få slå ett slag för är dennna Sleepcarrier från Najell. Vi använder den nästan dygnet runt. Hon sover i denna mellan oss i sängen just nu, vi har den i vagnen för extra mysig och ombonad känsla och dessutom är den ju superlätt att flytta runt. På dagarna sover hon därför i denna på lite olika platser i hemmet beroende på vad vi gör och befinner oss. Hon är på så vis bara en armlängd bort vilket känns tryggt så här i början. Vi bäddar i nestet med ett täcke för vagn/vagga som Sigrid ligger för en ombonad/mysig känsla. Beroende på temperatur får hon en tunn muslinfilt över sig och ibland även en lite tjockare stickad pläd. Gallerfiltar är toppen med sina små hål som ger bra luftcirkulation så att barnet inte blir för varmt.

Idag har den här lilla familjen varit ute på en promenad i solen med vagnen. Vi strosade runt på gatorna i stan och köpte med oss kaffe. En söndag precis i min smak numera! Hoppas ni också haft en fin dag och fått njuta av det fina vädret – tydligen ska vädret bli sämre igen i nästa vecka (hoppas inte!).

Gravid vecka 42

Som jag skrev i min senaste uppdatering kring graviditeten har jag passerat BF med mer än en vecka, 11 dagar för att vara exakt. I skrivande stund befinner jag mig alltså i vecka 41+3 (om någon timma 41+4). Att gå in i vecka 42 var verkligen tungt mentalt, något jag inte alls var förberedd på. Här kommer min sista uppdatering av denna graviditet, en väldigt LÅNG, naken och ärlig sådan. Nästa gång jag skriver på temat hoppas jag att det är min förlossningsberättelse ni får läsa…

Vad har hänt senaste veckan? Vi har varit och gjort ett ultraljud och imorse hade vi vårt sista besök hos barnmorskan innan bebisen är här. Vi har fått tid för igångsättning på lördag om hon inte kommit innan dess. I övrigt har vi nog testat allt för att försöka få det att dra igång utan framsteg.

Hur mår bebis? Bebis verkar uppenbarligen fortsatt trivas i magen. Av ultraljudet att dömma uppskattas hon till ca 3400 gram, jag har bra med fostervatten och flödet från moderkaken via navelsträngen är fortsatt bra. Vår ultraljudsläkare sa att man kunde se skugga av hennes HÅR! Hur häftigt?

Lilla skruttan <3

Å kroppen? Jag tror (?) att slemproppen gick i söndags kväll (41+1) men ännu har jag inga regelbundna smärtsamma sammandragningar. Jag har sammandragningar, magen blir verkligen stenhård, men de gör inte ont. Vissa sammandragningar känns lite som molande mensvärk men de är som sagt få och inte regelbundna. Hos barnmorskan imorse prövade vi efter lite tjat att göra en hinnsvepning men precis som vår barnmorska misstänkte gick det inte. Däremot var tappen mjuk vilket ändå känns positivt. Jag försöker acceptera att kroppen inte är redo än och så länge jag och bebis mår bra försöka ta det med ro. Nu har vi som sagt ett (nytt hehe) datum att förhålla oss till. Jag hade såklart önskat slippa igångsättning och att kroppen fick komma igång naturligt, men jag försöker tänka att det även finns fördelar med igångsättning. Det är faktiskt många av er som hört av er och berättat om era positiva upplevelser. Tack snälla för det! Jag är om sanningen ska fram helt hänförd och rörd över all den pepp och kärlek jag fått sista dagarna. Ni är så fina. Samtidigt gör jag mitt bästa för att stänga ute de (få men ack så svidande) negativa kommentarer om igångsättning och ”upplysningar” kring risker med att gå över tiden jag fått. Jag förstår (vill tro) att folk inte menar något illa utan vill väl, men det blir inte lättare för mig att hantera oro och alla känslor med dessa kommentarer hängandes över mig. Jag måste acceptera läget och lita på vården. Jag räknas inte som överburen utan som min barnmorska sa så är det normalt och väldigt vanligt att föda +/- 2 veckor från BF.

Skillnad mot veckan innan? Det har varit en känslomässig berg och dalbana senaste dagarna. När jag gick in i vecka 42 i lördags bröt jag ihop fullständigt. Från ingenstans. Visst har jag väl känt av hormonpåslaget och alla känslor under graviditeten, men sista dagarna har varit extrema. Jag är så nära till gråt precis hela tiden samtidigt som jag har svårt att sätta fingret på varför jag tycker att det är så jobbigt. Luften gick nog helt enkelt ur mig och en känsla av uppgivenhet infann sig. Jag har i så många dagar (veckor) laddat och tänkt att idag kanske det händer, men gått och lagt mig besviken för att inget startat men ändå hoppats på att inatt kanske det börjar, för att vakna besviken, men laddat om igen och tänkt att idag är det dags osv osv. Jag kände till slut att jag helt enkelt inte längre orkade ladda om för att ännu en gång bli besviken. Istället kändes det hopplöst och samtidigt blev jag rädd för mina egna känslor att jag inte längre kunde känna entusiasm eller hade energi att ladda för förlossningen. Jag som tidigare varit så förväntansfull kände mig bara helt tömd på energi. I lördags grät jag hela dagen tills Jossan ringde och peppade och fick mig på andra tankar. Jag tror att hela situationen med att vi är i karantän och varit det i några veckor nu gör det ännu lite jobbigare för det är förbaskat svårt att få dagarna att gå och att tänka på något annat. Vi träffar inga vänner eller familj, kan inte spontant sticka ner på Ica och handla det vi är sugna på, inte sitta på en solig uteservering och äta lunch eller unna oss någon härlig ansiktsbehandling eller manikyr eller något annat som det tipsas om i forum och appar att man ska göra sista tiden innan bebis. Jag vill verkligen inte klaga, för jag vet att många har det värre, men jag försöker bara ge er en ärlig bild av hur det känns just nu. Kanske kan det vara en tröst för någon i samma sits. Jag har haft tur som haft en okomplicerad gravid-resa hittills, men just nu ska jag verkligen inte sticka under stolen med att det är tufft (tungt!) fysiskt och framförallt psykiskt. Efter ett råd/samtal från världens finaste Sanne har jag nu landat i att det är helt ok att inte känna mig peppad och vara på tårna nu. När de väl drar igång – oavsett om det sker naturligt eller med igångsättning så kommer jag hitta tillbaka till känslan och energin. Jag måste bara lita på min kropp. Nu fokuserar jag istället på att vila upp mig och att vi senast på lördag (!) vet att vi kommer åka till förlossningen. Precis som jag skrev sist – vi har aldrig tidigare varit så nära att träffa vår DOTTER som exakt precis NU. Och till er som är i samma sits vill jag bara skicka lite pepp och kärlek, jag vet hur det känns och det är helt okej och fullt normalt att känna uppgivenhet, oro eller just det du känner.

I lördags läste jag för första gången vad mina fina vänner skrivit till mig och bebis i den här boken som jag fick på min baby shower. Jag har hela tiden känt att jag velat ”spara” den, precis som att jag visste att det skulle komma en sådan dag som i lördags då allt kändes mörkt. Wow vilka kvinnor jag har i mitt liv. Tacksam!

Här kan ni läsa mer:

Gravid vecka 25

Gravid vecka 26

Gravid vecka 27

Gravid vecka 28

Gravid vecka 29

Gravid vecka 30

Gravid vecka 31

Gravid vecka 32

Gravid vecka 33

Gravid vecka 34

Gravid vecka 35

Gravid vecka 36

Gravid vecka 37

Gravid vecka 38

Gravid vecka 39

Gravid vecka 40

Gravid vecka 41

Så tog vi reda på könet

Prisvärda och urgulliga babykläder

Jag har verkligen köp-stop till bebisen nu. Men det är ju så himla mysigt tidsfördriv så här i väntans tider och dessutom i karantän att sitta och kika på bebiskläder på nätet. Mina favorit-butiker med prisvärda kläder till de små är hittills Zara, Mango och H&M. Titta bara på det här fina – så gulligt att jag smäller av…

  1. HÄR
  2. HÄR
  3. HÄR
  4. HÄR
  5. HÄR
  6. HÄR
  7. HÄR
  8. HÄR
  9. HÄR
  1. HÄR
  2. HÄR
  3. HÄR
  4. HÄR
  5. HÄR
  6. HÄR
  7. HÄR
  8. HÄR
  9. HÄR
  1. HÄR
  2. HÄR
  3. HÄR
  4. HÄR
  5. HÄR
  6. HÄR
  7. HÄR
  8. HÄR
  9. HÄR
  1. HÄR
  2. HÄR
  3. HÄR
  4. HÄR
  5. HÄR
  6. HÄR
  7. HÄR
  8. HÄR
  9. HÄR

34 kvadrats webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!