Igår kväll var mamma och pappa här och hjälpte oss med lite saker i lägenheten. Min pappa är världens bästa, händig som få och ställer alltid upp. Jag vet ärligt talat inte vad vi skulle göra utan honom och lägenheten skulle inte på långa vägar vara färdig. Idag hjälpte han mig bland annat att skruva dit ett extra hyllplan i  klädskåpet till lillan. De förborrade hålen räckte inte, så vi fick göra nya. Så nu kan jag börja fylla skåpet med hennes små kläder. Mamma hade med sig en påse med kläder och sängkläder från när jag var bebis. Så gulligt och roligt att få klä vår lilla tjej i sånt som jag som bebis bar.

Inspiration till barnrummet. Jag hämtade ut ett paket från H&M idag innehållande den söta korgen med lock med öron som ni ser i bokhyllan ovan. 

Jag längtar till helgen när vi ska börja med nästa lilla projekt i lillans rum. Ett Blocket-fynd ska få färg hade jag tänkt. Känner mig förövrigt lite kluven kring vilken ”stil” lillans rum ska få. Väggarna är sedan tidigare målade i Jotun ladys Antik grå. Min sambo hade fått krupp på mig om jag föreslog att vi skulle måla om där inne, så jag har inte ens vågat föra det på tal haha. Vi utgår därför från en grå bas. Mamma har hjälpt mig sätta upp vita gardiner från tak till golv. Det är faktiskt de gardinerna hon sydde till mig och min första lägenhet som vi använt. Men tillbaka till min kluvenhet kring ”stil” – en del av mig tänker ljust och klassiskt med vita möbler, ljusa textilier, lite rosa och grå inslag och detaljer i mässing (tänk House of Philia och Marielle Winkler). Å andra sidan gillar jag verkligen den mer monotona stilen men möbler inmålade i samma färg som väggarna och en mer ”murrig” och mysig känsla (tänk Emily Slotte). Jag tycker också det är fint med rena träslag och är sugen på ljust trä här inne. Förmodligen blir det en mix av allt. Det får växa fram efter hand…

Glömde helt att fota magen förra veckan. Bjuder på en vinterbild från helgen istället. Jackan börjar spänna ordentligt över magen. 

Stockholm har förvandlats till ett riktigt vinterparadis och nu är det bara 9 veckor kvar till beräknad födsel. Igår gick jag in i vecka 32 så det är hög tid att summera vecka 31.

Vad har hänt senaste veckan? Efter förra veckans incident har vi valt att byta mödravårdsklinik så på tisdag får vi träffa vår nya barnmorska. För att återkoppla till min lilla ”to do-list” som jag delade förra veckan vill jag informera om att vi nu har valt vagn (modell) under veckan och fick faktiskt låna hem den för att kontrollera så att den gick in i hissen, vilken den gjorde. Både jag (med min mage), sambo och vagnen rymdes till och med! Det kändes lite surrealistiskt att rulla vagn genom Stockholm. Tänk att vi snart gör det med en liten skatt i liggandes där i… Vi väljer mellan två färger men vi tänkte lägga en beställning på vagn och massa annat vi behöver i veckan. Känns så skönt. Självklart kommer jag framöver dela med mig av modell och hur vi resonerat. Jag har även börjat läsa boken Föda utan rädsla och jag och sambon har tittat på massa förlossningsvideos på Youtube. Jag har anmält oss till en gratis föräldrakurs online och ska även boka en Profylaxkurs. Vi tittade faktiskt på Gudrun Schymans förlossning på Youtube igår. Lite av en klassiker från 70-talet som visar ALLT. Den ska vara lätt traumatiserande för somliga så jag rekommenderar kanske inte alla att se den. Speciellt inte om ni är rädda för förlossningen. Då kanske Margaux Dietz passar bättre. Jag har alltid varit väldigt intresserad och fascinerad av förlossningar och jag förstår om detta låter märkligt för vissa av er, men jag har alltid drömt och längtat efter att vara gravid och att få föda barn. Jag har grottat ned mig i allt som rör detta av ren nyfikenhet, även långt innan jag blev gravid. Jag har därför alltid känt mig relativt påläst. Efter att ha sett Gudruns film igår kände jag mig dock som ett stort frågetecken när det kom till de andningsövningar hon gjorde, så en Profylaxkurs känns som ett måste att boka in.

Hur mår bebis?  Enligt baby-apparna är vår lilla ungefär 37 cm lång och väger runt 1,7 kilo i vecka 31. Lillan lever fortfarande rövare i magen och är absolut inte fixerad än. Vi har som sagt tid hos vår nya barnmorska på tisdag. Längtar efter att få lyssna på lill-tjejen igen och se så hon växer som hon ska.

Jag vill så gärna ha dessa hyllor Flisat från Ikea i barnkammaren men tyvärr är de helt slut. Får snällt sitta och vänta och hoppas på att de kommer in i lager snart igen. Smart att vända den understa hyllan upp och ned för att skapa en klädstång.

Bilder lånade från kristinalynne.ca

Det råkar inte vara någon/några av er som har denna hylla hemma som ni vill bli av med? 

Jag kan även tipsa om Ikeas kryddhylla Bekväm som är lite mindre i storlek men går utmärkt att använda på samma sätt.

I veckan ska vi fortsätta med barnkammaren och våra små DIY. Ja fyndade en hylla på blocket igår för en hundring som ska få genomgå en liten förvandling med ny färg tänkte jag. Sedan ska ju klädskåpet som jag visat tidigare också bli klart. Så himla mysigt att fixa för vår lilla tjejs ankomst.

…GIRL!

Ni har varit så nyfikna på om det är en liten pojke eller flicka som ligger i min mage och nu vet ni – vi väntar en liten flicka! Vi är så glada <3

Vi gjorde Nipt-test i vecka 11 så vi har sedan vecka 14 vetat om kön. Vi tar det från början…

Barnmorskan ringde mig en dag på jobbet i september (vecka 12) för att meddela resultatet av Nipt-testet. Jag minns att jag med ett bultande hjärta sprang in i ett telefonbås, stängde om mig och fick tillslut höra de magiska orden att allt såg bra ut. Jag tror mina axlar sjönk minst en decimeter, en sådan enorm lättnad. Jag och min sambo hade bestämt att vi ville ta reda på könet, men att vi gärna ville få veta det samtidigt tillsammans. Jag bad därför barnmorskan att inte meddela könet till mig över telefon. Istället skickade hon hem alla papper med provresultatet per post och berättade att det på första sidan i brevet också stod vad det var för kön.

Vår lilla tjej på ultraljudet i vecka 13 <3

Så fort brevet landade på dörrmattan här hemma ville min sambo slita upp kuvertet (alla som känner honom vet att han enormt otålig haha) medan jag ville vänta till efter kub-testet och passera de mest kritiska veckorna. Vid den här tidpunkten visste bara några få i vår närhet om att vi väntade barn och efter att vi även gjort Kub-ultraljudet som såg bra ut valde vi att bjuda in våra syskon till en gender reveal. Min svåger fick kuvertet där det stod kön, åkte till Ballongverkstan på Sveavägen och gav brevet till kassörskan som förberedde en ballong med konfetti i (rosa för tjej och blått för pojke). Som tur var var personalen så proffsig att min svåger aldrig behövde få veta könet, men för att vara på säkra sidan så skickade vi honom.

Nu var det dags att äntligen få veta…

Ett, två, tre – POFF!

Så chockade och GLADA!

Lily ska få en tjej-kusin! Drömmer om hur roligt de ska få tillsammans. Sommarloven på ön… åh längtar att få se våra tjejer växa upp tillsammans.

Så glad att vi fick dela den här stunden med våra älskade syskon. Älskar er!

Jag var helt säker på att vi väntade en liten kille. Så säker att vi i princip bara pratat om pojknamn (faktiskt nästan spikat ett namn) och tittat på ”pojk-bebiskläder” i smyg. Att det var ett regn av rosa konfetti som föll över oss när ballongen sprack kom därför som en stor chock för oss båda. Eftersom jag tutat i min fästman att jag kände på mig att det var en kille var vi helt inställda på att det skulle vara en liten pojke. Samtidigt kändes det så självklart att det är och alltid har varit en liten busig flicka där inne och visst lyser min glädje genom bilderna? Tänk att jag ska bli mamma till en flicka, att min älskade fästman ska bli pappa till en dotter. Det är så jäkla gulligt att jag orkar inte. Vår lilla TJEJ!

Egentligen spelar ju det absolut ingen roll vilket kön, men jag upplever att allt blev så mycket verkligare efter att vi fick veta. Det var enklare att föreställa sig att det faktiskt var en person i magen och så skönt att slippa kalla lillan för den.

Ni som har eller väntar barn – har ni tagit reda på kön i förväg eller låtit det bli en överraskning på förlossningen?