Bild från vecka 34 (33+4).
Jag befinner mig nu i vecka 34 (33+5). Vi räknar ner till lillans beräknade ankomst och nu är det bara 43 dagar kvar till BF. Vi fortsätter att boa i hennes rum. Att förbereda och planera i barnkammaren är ett mysigt sätt för mig att fokusera på graviditeten och en fin förberedelse. Klickade hem lite gulliga posters i veckan som jag tänkte försöka få upp i dagarna. Lovar en liten smyg-kik i helgen.
Vad har hänt senaste veckan? I veckan hade jag fina Linda Otterstedt här som knäppte ett gäng med bilder på mig och lilla (stora) magen. Kände verkligen starkt att jag ville föreviga graviditeten nu när jag kommit längre och har en stor mage (…inte bara genom spegel-selfies tagna med mobilen). Så fint minne att ha tänker jag. Ska bli kul att få visa er. Min sambo tyckte vi skulle förstora upp någon av bilderna. Gullis!
Idag var vi hos barnmorskan igen. Så mysigt. Lyssnade på lill-tjejens hjärta, mätte magen och mina värden. Allt såg bra ut. Nästa gång ska vi sammanfatta graviditeten och skriva förlossningsbrev. Jag är så glad att vi bytte mottagning.
Hur mår bebis? Enligt baby-apparna är vår lilla tjej knappt 45 cm lång och väger ca 2,3 kg. Hjärtat slog på jätte fint hos barnmorskan och magen växer enligt kurvan. Hon låg fortfarande nedåt med huvudet och hade flyttat sig lite längre ned (yey!), dock inte helt fixerad än. Så konstigt hur någon kan vara så nära, men samtidigt så långt bort. Är så nyfiken på vår tjej nu. Vem är du? Och hur ser du ut?
Å kroppen? Jag har börjat bli lite svullen och vätskefylld. Här om kvällen fick jag inte av mig förlovningsringen utan tvål och vatten. Jag märker även att jag får märken vid anklarna av strumpor och tights. I övrigt känns det ungefär som förra veckan – magen är stor nu, hon fortsätter att trycka/sparka på höger sida upp mot revbenen, jag har lite lite foglossning som känns som mensvärk och ibland har jag lite sura uppstötningar. Jag mår dock överlag bra och när jag skriver de här sammanfattningarna av veckorna så försöker jag verkligen känna efter och belysa varje symtom. Ibland låter det kanske därför värre än vad det är. Jag vill dock påpeka att jag nog haft en rätt smärtfri och ”normal” graviditet hittills. Jag är dock otroligt tacksam över att kunna sitta hemma och jobba – dels på grund av att minimera risken att bli smittad av Covid-19, men också för att de dagar det känns tungt ha möjlighet att kunna sitta och jobba i mjukiskläder, ta pauser och fylla på med energi när jag vill.
Skillnad mot veckan innan? En mycket lugnare vecka börjar gå mot sitt slut vilket jag känner av mentalt. Tröttheten slår dock till direkt när jag gör ”mer” än normalt. Jag har känt mig lite känslig och nära till gråt, något som säkert också kan härledas till förra veckans slit i kombination med alla hormoner såklart. Ofta när jag är mitt uppe i mycket jobb kör jag bara på, effekterna av det kommer ofta efter när jag tillåter mig att slappna av.