Sent i söndags natt kom vi hem till Sverige igen, till vårt hem, vår borg. Vi kröp ner alla tre i dubbelsängen under täcket. Nära. Tacksamheten sköljde över mig. Här ligger min lilla dotter och sover tryggt mellan sina föräldrar i ett varmt hem. På en plats inte långt härifrån splittras familjer, barn skiljs från sina föräldrar, människor flyr sina hem. Oskyldiga människor dör. Denna orättvisa och ondska som finns i världen sliter mitt hjärta i tur.

Krama om varandra, extra hårt. Känn tacksamhet för det vi har, som så många människor världen över saknar. Bidra till behövande på de sätt ni kan – t ex genom olika hjälporganisationer monetärt, med kläder och andra förnödenheter eller som volontär. Slutligen, var snälla mot varandra. Mer hat är det sista världen behöver.