I fredags hade jag en sådan där dag där inget kändes bra. Trots att det var fredag, semester, augusti och att solen sken så skavde det i hela mig. Kanske ska ni ha det i åtanke när ni läser det här inlägget. Det skrevs nämligen just då, när allt kändes mörkt och mina katastroftankar härjade fritt. Jag tror nästan att min älskade fästman ångrade att han hade gått ned på knä, för i den stunden var jag helt klart mitt sämsta jag.
Jag hade önskat att jag kunde visa er bilder på vad som gjorts och vad som återstår vilket efterfrågades här i kommentarsfältet, men i själva verket är det inte särskilt stor skillnad på hur det såg ut i juni och idag. Som ni förstår har renoveringen inte flutit på i den takt vi önskat. I ärlighetens namn så har den stått still. Vi ska flytta ut från vår befintliga lägenhet i Finnboda hamn om drygt en vecka. Det är väldigt snart. Planen var att renoveringen skulle kommit så långt att vi i stort sett skulle kunna flytta in i den nya lägenheten i Vasastan då. Vi tillträdde nya lägenheten i mitten på juni så vi hade givetvis inte räknat med att kök osv skulle finnas på plats, men att lägenheten skulle vara i sånt skick att den gick att förvara alla saker i och sova där någon natt med Foodora som bästa vän innan köket stod klart hade vi räknat med. I samråd med våra hantverkare bestämde vi oss för att fokusera på badrum och sovrum i första hand och gjorde upp ett schema för de olika hantverkarna och de planerade i sin tur sin sommar och semester efter det. De var viktigast att få klart badrum för att vi 14e augusti skulle kunna flytta över våra saker och delvis bo i lägenheten. Man klarar sig som sagt några veckor utan kök, värre är det utan badrum. När våra VVS:are var på plats framgick det dock att avloppsstammen är från 70-talet och består av gjutjärn. Enligt gällande branschregler måste därför brunnen bytas. Dessvärre är vår brunn bottenansluten och bytet kunde inte göras från vår lägenhet. Tillsammans med föreningen hittade vi en lösning på problemet, men en halv arbetsdag innan vi skulle påbörja bytet så fick vi beskedet att det inte var möjligt. Detta gjorde att hela vår planering och schemat för sommaren blev omkullkastat och renoveringen försenad.
Badrum när vi köpte lägenheten.
Badrum idag. Det var först efter rivningen problemen framgick.
Utöver det så är det vissa andra saker som inte riktigt gått enligt plan. Till att börja med insåg vi rätt snart att våra vackra furugolv inte skulle gå att rädda, tråkigt och kostsamt besked som vi där till trots ändå hade haft med i kalkylen.
Under 60-talet lät man flytspackla direkt på furugolvet. För kostsamt att restaurera…
Straxt efter nyheten om golven nåddes vi av beskedet att väggen vi skulle riva för att skapa den planlösning vi tänkt oss var bärande enligt stadsbyggnadskontorets ritningar. Motstridiga uppgifter än dem vi fick under visningen. Vi anställde en konstruktör som konstaterade det vi befarade – att den var bärande. De goda nyheterna är dock att med hjälp av en avväxling kan vi ändå öppna upp väggen och skapa den sociala planlösning vi drömmer om. Tyvärr har hela denna process dragit ut på tiden. Att starta upp en renovering mitt i sommarn under semestertider är med facit i hand inte det enklaste. Status just nu är att vi inväntar ett startbesked från kommunen för att kunna påbörja öppningen i väggen mellan nuvarande kök och blivande vardagsrum.
Nej, att renovera är ingen dans på rosor. Det hade vi förstås redan fått berättat för oss otaliga gånger innan vi valde att slå till på vår renoveringsdröm. Men att det skulle bli en mardröm innan det ens hunnit börja var vi kanske inte riktigt förberedda på. Just idag känns allt dock inte lika mörkt. Jag ska faktiskt förbi lägenheten under dagen och titta. Våra golv-killar har nämligen precis börjat lägga vårt drömgolv och på onsdag har styrelsen lovat att återkomma, förhoppningsvis med någon typ av lösning så att vi kan påbörja badrumsrenoveringen. Det känns skönt att vi har en styrelse i föreningen som verkligen försöker lösa detta med oss. Hoppas av hela mitt hjärta att det är nu det vänder…
