Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

Vardag

Mars

Här kommer några mobil-bilder från de senaste dagarna. Det är vår i luften i Stockholm med krispig luft, snö som smälter bort från gatorns och sol som skiner. Jag känner sådan tacksamhet för att jag kan vara ute och njuta av mars med min lilla tjej på dagarna för att sedan komma in i värmen och njuta av en rykande kopp te och semla varvat med massa lek – en ynnest i dessa tider.

Franska tulpaner, te och mini-semlor!

En sovande tös i vagnen på den dagliga morgonpromenaden <3

Vårljuset är bara för härligt. Njuter så av mars-solen.

Sigrids stickade set hittar ni hos Lindex. Min bebis är förresten precis som sin far – sliter av strumporna så fort de bara kan.

Här kommer ett super-tips om ni som jag är svag för sura godisar – de här dadlarna är BRUTALA.

Home

Sent i söndags natt kom vi hem till Sverige igen, till vårt hem, vår borg. Vi kröp ner alla tre i dubbelsängen under täcket. Nära. Tacksamheten sköljde över mig. Här ligger min lilla dotter och sover tryggt mellan sina föräldrar i ett varmt hem. På en plats inte långt härifrån splittras familjer, barn skiljs från sina föräldrar, människor flyr sina hem. Oskyldiga människor dör. Denna orättvisa och ondska som finns i världen sliter mitt hjärta i tur.

Krama om varandra, extra hårt. Känn tacksamhet för det vi har, som så många människor världen över saknar. Bidra till behövande på de sätt ni kan – t ex genom olika hjälporganisationer monetärt, med kläder och andra förnödenheter eller som volontär. Slutligen, var snälla mot varandra. Mer hat är det sista världen behöver.

Ge utrymme för mirakel

Hej vänner! I skrivande stund sitter jag under ett parasoll med sanden under fötterna och med min lilla dotter sovandes i vagnen bredvid. Våra vänners tvillingdöttrar bygger sandslott i vattenbrynet och snart är det dags för ännu ett svalkande dopp i det salta havet. Vi har precis avnjutit en lång lunch på den lokala lilla strandrestaurangen dit nästan inga turister hittar. Här är menyn och det som serveras genuint. Aiolin är den bästa jag smakat och deras Gambas al ajillo är något utöver det vanliga. Jag är så otroligt tacksam och glad för att jag och min familj får den här tiden tillsammans och att få dela den med vänner och familj är så fint. Jag älskar att se hur Sigrid redan nu knyter band till andra vuxna (och barn). Band som jag vet kommer hålla livet ut. Här är livet enkelt. Och både vi och barnen har det så bra.

Här om dagen skrev jag om vikten av att ha tillit till livet, något jag själv har arbetat med MYCKET senaste åren. Förr härjade mina katastroftankar fritt. Jag resonerade så att det var bättre att tänka det värsta, för att minimera risken att bli besviken. Jag stålsatte mig för att jag var så förbannat rädd för att saker och ting inte skulle bli precis som jag hoppades. Jag oroade mig för saker som aldrig inträffade och la således enormt mycket energi på sådant som låg utanför min kontroll. Jag planerade både mina dagar och min framtid i minsta detalj. Genom åren har jag som sagt blivit betydligt bättre på att vara i nuet lita på universum. I mångt och mycket får magkänslan styra. Jag har lärt mig att livet blir mycket härligare om man försöker släppa på kontrollen och inte planerar allt i detalj. Dessutom kan det öppna upp för oväntade oplanerade händelser i livet. Likt Björn Natthiko Lindeblad (har ni inte läst ”Jag kan ha fel” – gör det!) så väljer jag att kalla dessa för små mirakel.

I förra veckan dök det upp just en sådan händelse, en möjlighet som var omöjlig att låta passera. I viss mån låg utfallet utanför min kontroll, så det enda jag kunde göra var att luta mig tillbaka och våga lita på processen. Så här i efterhand när alla bitar äntligen fallit på plats känns det som att allt var förutbestämt. Och jag är också så glad att jag vågade ha tillit till att det som skulle ske, är det som tillslut också skedde. Imorgon tänkte jag att också ni ska få veta vad som hänt…

Vi fick Corona

Godmorgon helgen! Jag och Lill-tjejen har varit uppe sedan 07. Eller uppe och uppe, vi har ätit frukost här i sängen, tittat på ”And just like that” och nu Nyhetsmorgon. Som småbarnsförälder har jag jag blivit varse om att Nyhetsmorgon börjar först klockan åtta på helgen, något jag aldrig noterat innan barn haha. Idag tänkte jag att vi skulle våga oss ut. Vi har suttit hemma i karantän i över en vecka. Hela den här lilla familjen insjuknade i förra veckan och både snabbtest och PCR-test visade att vi hade Covid. Vi som hade fått tid för tredje dosen vaccin. Snacka om att fall lite på målsnöret. Både jag och Sigrid har varit rätt sjuka med klassiska förkylningssymtom, hög feber och frossa. Som tur var blev mannen i huset sjuk några dagar efter oss så han kunde låta mig kurera medan han tog Sigrid. Hade varit en mardröm om vi alla hade blivit sjuka precis samtidigt. Nu mår vi bra och jag känner mig orimligt pepp på att starta 2022 på allvar.

Gott nytt år

…från Gran Canaria! Som jag skrev sist är vi nere och hälsar på svärisarna som bor här halvårsvis. Vi har även vänner som är här nere samtidigt så vi är ett litet gäng som har väldigt trevligt tillsammans och njuter av sol och bad. Sigrid trivs som fisken i vattnet och jag tror ingen av oss är särskilt sugna på att åka tillbaka till Sverige igen i veckan.

34 kvadrats webbshop
Dölj

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!